semikolon.info

Varför denna webbplats?

Tecknet semikolon (;) är det svenska språkets mest missförstådda skiljetecken. Faktiskt är en klar majoritet av alla nya förekomster av tecknet på Internet direkt felaktiga. I de allra flesta av dessa fall är problemet att författarna använder semikolon när de egentligen borde använda ett vanligt kolon (:). Semikolon är ett skiljetecken som används på ett helt annat sätt än kolon; tecknet har fler likheter med en vanlig punkt.

När används semikolon?

Tecknet semikolon (;) används, precis som punkt, för att avgränsa två huvudsatser. En viktig skillnad är att semikolon följs av liten bokstav (om inte versalisering krävs av speciell orsak, t.ex. vid egennamn). I stället för punkt och stor bokstav, kan man alltså använda ett semikolon. Punkt och stor bokstav är förstås det vanligaste sättet av avgränsa huvudsatser. Semikolon är ett alternativ som kan användas om de två huvudsatserna har ett mycket nära innehållsmässigt släktskap. Semikolonet har således två funktioner: dels markerar det gränsen mellan de två huvudsatserna, dels förbinder tecknet satserna med varandra. Skiljetecknet signalerar att den senare huvudsatsen spinner vidare på samma tanke som den förra.

Ett semikolon kan alltid ersättas med punkt och stor bokstav. Både det som kommer före och det som kommer efter skall vara fullständiga huvudsatser (meningar) med böjt verb ”och allt”.

Här kommer några korrekta exempel på bruk av semikolon:

Notera att semikolon avgränsar två fullständiga huvudsatser, och att vi faktiskt skulle kunna byta ut tecknet mot punkt och stor bokstav. Men eftersom de två huvudsatserna i respektive exempel hör ihop innehållsmässigt, så kan vi få lite bättre flyt (och mer elegans!) i texten genom att använda semikolon i stället för punkt och stor bokstav. I många fall är ett annat alternativ till punkt och stor bokstav en konjunktion, ofta och. Till exempel kan vi skriva

Ibland passar däremot en annan konjunktion bättre:

Semikolon skall dock inte användas för ofta. I en längre text på några A4-sidor brukar det sällan förekomma mer än en handfull semikolon (i korrekt bruk).

När används kolon?

Tecknet kolon (:) har en framåtpekande funktion: ett kolon pekar på det som kommer efter tecknet. Det som kommer efter ett kolon är ofta det som man tänker på före tecknet. I många av dessa fall kan kolonet ersättas med ett kommatecken och ordet nämligen. Så är fallet i följande exempel:

Kolon används också för att presentera egenskaper:

I det här exemplet presenterar vi en större mängd information, i form av en punktlista:

Låt oss avsluta med två ytterligare exempel. Notera att texten som kommer efter kolonet är precis det vi tänker på före tecknet:

Lägg märke till att det som kommer efter ett kolon kan vara en fullständig huvudsats (eller flera), men det måste inte vara det. Till exempel är röd, grön och svart inte en fullständig huvudsats, bland annat eftersom (finit) verb saknas.

Det mycket vanliga felet

Ett av de allra vanligaste och mest karaktäristiska felen i skriven svenska i dag är felaktigt bruk av tecknet semikolon. I de allra flesta av dessa fall är problemet att semikolon används där kolon borde användas.

Typexemplet på detta fel är följande:

Att detta är fel ser vi direkt, eftersom semikolons funktion är att förbinda två fullständiga huvudsatser, men röd, grön och svart är ju inte en fullständig huvudsats, utan bara en uppräkning av färger. Dessutom inser vi att vi behöver kolonets framåtpekande funktion här. Lösningen på det här språkfelet är sålunda att byta ut semikolonet mot ett kolon.

Även följande är fel, av liknande orsaker:

En mer subtil diskussion

I de exempel på felaktigt bruk av tecknet semikolon vi sett hittills har det varit mycket lätt att se att semikolon inte kan användas, eftersom texten efter tecknet inte har varit en fullständig huvudsats. Vi har alltså använt följande regel:

Ett nödvändigt villkor för att semikolon skall kunna användas är att både det som står före och det som står efter tecknet är fullständiga huvudsatser (med subjekt och finit verb). [Det skall alltså fungera rent grammatiskt att byta ut tecknet mot punkt och stor bokstav.]

Däremot kan det hända att semikolon är ett dåligt val av skiljetecken, även om det avgränsar två fullständiga huvudsatser. Följande utdrag är ett exempel på detta fenomen:

Problemet här är att vi i den här konstruktionen behöver den framåtpekande funktion som ett vanligt kolon har. Kolonet anger att det som kommer efter på något sätt är det som man tänker på i texten före kolonet. Här upptäckte personen att något inte stod rätt till. Vad upptäckte personen? Jo, att golvet var dyblött. Notera att vi också kan skriva

vilket också antyder att ett kolon är lämpligt (se ovan). Å andra sidan kan semikolon ofta ersättas med ett och, men texten

antyder att upptäckten och golvets blöthet är två helt skilda saker. Ytterligare ett exempel på samma tema (avsikten här är att det som kommer efter semikolonet är precis vad personen tycker):

Vi har sålunda följande allmänna regel:

Ett nödvändigt villkor för att semikolon skall kunna användas är att både det som står före och det som står efter tecknet är fullständiga huvudsatser (med subjekt och finit verb). [Det skall alltså fungera rent grammatiskt att byta ut tecknet mot punkt och stor bokstav.] Men detta villkor är inte tillräckligt. Det kan hända att semikolon ändå inte kan användas.

Positiv feedback är negativt

Felaktigt bruk av semikolon är väldigt vanligt, och tyvärr är det positiv feedback som råder här: ju fler som använder semikolon felaktigt, desto fler kommer att lära sig fel, och börja använda tecknet felaktigt, och så vidare. Det sprids som en epidemi. Kanske är den gyllene regeln därför följande:

Om du inte vet hur tecknet semikolon skall användas, använd det inte!

Fler exempel

Fler exempel på korrekt och felaktigt bruk av tecknet semikolon finns på Andreas Rejbrands webbplats.

Tecknet semikolon på Internet

Mer information om tecknet semikolon finns på följande webbplatser:

• Svenskspråkiga Wikipedia

• Språknämnden skriver följande:

  Skilj på kolon och semikolon!

  Semikolon skall inte användas i stället för kolon före uppräkning, exemplifiering, förklaring och dylikt. Det är i dag ett vanligt – men felaktigt – bruk. Skriv alltså inte:

  Telefonen finns i följande färger; röd, svart och gul.

  utan:

  Telefonen finns i följande färger: röd, svart och gul.

  Semikolon kan undantagsvis användas mellan satser som har ett nära samband med varandra när man tycker att punkt är för starkt avskiljande och komma för svagt. Semikolon följs av liten bokstav. Exempel:

  Skillnaden mellan arbets- och vilodagar blev mindre skarp; hon kunde tillåta sig vilodagar mitt i veckan.

• Språkrådet (1)

• Språkrådet (2)

• Språktidningen skriver följande:

  Semikolon är svenskans mest omfamnade skiljetecken. Men bara vart tredje semikolon är korrekt använt i svenska texter på nätet. Det visar en kandidatuppsats i svenska skriven av Alexander Katourgi vid Högskolan i Gävle.

  [...]

  I bloggtexter används semikolon korrekt i 19,8 procent av fallen. I nyhetstexter är den korrekta användningen 51,3 procent. Skillnaden är alltså stor mellan texter skrivna av bloggare och av journalister, krönikörer med mera. Det vanligaste misstaget är att använda semikolon som kolon.

• Regeringen

Andra länkar

Fler språkvårdstips finns på Andreas Rejbrands webbplats. Där finns också en massa roligare saker, som t.ex. ett kompendium om flervariabelanalys och en hundfilm.